Tack för ett bra SM

 Föråkare i sol och lite lätt snöfall.

 I slutet av museibacken. Tack alla som stod ute i kylan och hejade på oss!

 Mormor står och hejar.

Så var SM-veckan redan slut! Värst vad tiden går fort när man har roligt. Det har faktiskt varit väldigt kul att tävla och alla verkar nöjda med arrangemangen. Det var första gången jag tävlade på hemmaplan på de här spåren och jag hoppas att det blir fler tävlingar här i Umeå framöver. Det blev en riktig folkfest. Jag tror aldrig att jag har varit med om ett så häftigt publikstöd som under lördagens distanslopp. I backen upp mot museet var det allra häftigast. Första varvet kunde jag inte sluta le där för alla hejarop! Det kanske var därför min öppning var väldigt långsam, om man ler under en tävling tar man nog inte i tillräckligt mycket..

Under alla tre tävlingar som jag ställde upp i har farten i kroppen inte funnits där. Det känns inte jättedåligt, men det går inte tillräckligt fort. Så här har det varit under hela säsongen, det saknas en växel, och jag börjar vänja mig vid att det ska kännas såhär. Men allvarligt talat så känner jag inte igen mig själv. Det är så tungt att inte veta vad jag gör för fel, och gå bakåt i utvecklingen. Tränar jag för mycket, för lite, för hårt, för lugnt eller bara fel? Är jag otränad, övertränad eller sjuk på nått sätt?

Det är som bekant roligare att åka skidor när det går bra, men trots att jag är besviken så var det ändå riktigt kul. Det var även roligt och mysigt att mamma, pappa och mormor kom hit och hejade och hälsade på! Synd att vi inte fick mer tid att umgås. Men vi ses snart igen när min bror gifter sig den sista Februari.

Avslutar inlägget med en grattishälsning till min kära mamma. Grattis på födelsedagen, jag hoppas att din dag är härlig! Du är en så stor förebild för mig. Alltid positiv, du får allt att bli enkelt och det finns inga problem. En glädjespridare, logistiker och riktig hårding. Och så klart den bästa mamman i världen! Det är nog för att din mamma är lika bra. Så jag hoppas att jag också blir en bra mamma en dag, för det verkar ju gå i släkten. Massa kramar till er!

Stafett i morgon

Då har SM dragit ingång, och jag har spenderat dagen i TV-soffan framför damernas lopp och sedan i Gammliaskogen för att heja och langa dricka till herrarna. Jag tror att åkarna var nöjda med vätskelangningen, men en gång råkade Tobias få med sig min vante på köpet när jag gav honom flaskan... det var nog lite oväntat!

Det har gått riktigt bra för IFKs åkare, med Linn på en imponerande 5:e plats, Sofie på fin 13:e plats och ett silver i U23-SM!! Den bästa placeringen på herrsidan tog Marcus som kom på 13:e plats. Bra kört teammates! Det var lite tråkigt att inte själv vara med att åka men jag tycker att 4 tävlingsdagar i rad känns som ett lite för tufft program, särskilt när mina favoritdistanser ligger de sista dagarna. Så jag tror att det var rätt beslut att stå över idag.

I morgon är det dags för stafetter och jag åker första sträckan i IFK Umeås andralag. I första laget åker Linn, Sofie och Jonna, och jag åker med Elina och Mimmi. Det är kul att både damerna och herrarna ställer upp med två lag, och jag ser fram emot att få ställa mig på startlinjen.. Håll koll på SVT1 i morgon kl 13 så kanske jag skymtar förbi i spåret. Eller kom och heja fram oss på plats!

SM-veckan drar igång

Idag har jag och Elbert vart och testat skidor och åkt spåren på SM-banorna. Det ser riktigt fint ut! Sanslöst fint! 3,75 km långa, rusktigt breda, och manchesterpistade spår har de fått till och det ligger ett enormt stort arbete bakom. Sjukt bra gjort och tusen tack för det! Det är svårt att fatta att all den här snön har tillverkats och lagts ut på bara några dagar. Att det dessutom är ett fluffigt lager snö på marken och på träden som ramar in SM-veckan gör ju inte saken sämre. Det ska bli riktigt kul att tävla på hemmabanorna och det är spännande att se vad alla andra i den svenska skideliten tycker om arrangemanget. Skönt också att vara på hemmaplan och först och främst slippa en lång resa och dessutom slippa leva i en resväska på ett hotellrum hela veckan.

Så här ser tävlingsprogrammet ut för för skidSM:

Torsdag 16/1: Skiathlon (klassiskt och fristil) 7,5+7,5 km damer och 15+15 km herrar
Fredag 17/1: Stafett fristil 3x5 km damer och 3x1 km herrar
Lördag 18/1: Individuell start klassiskt 10 km damer och 15 km herrar
Söndag 19/1: Sprint fristil 1300 m damer och 1750 m herrar

Jag har planerat att åka tre av fyra distanser; stafett, 10km och sprinten, så jag står alltså över den inledande distansen i morgon. Känslan är bättre än på länge och det skulle vara väldigt skönt med lite framsteg
just nu efter mycket motgångar. Det är kul att åka skidor just nu, och det är ju faktiskt det viktigaste av allt.

Jag ser fram emot att mamma, pappa, mormor och Lasse kommer hit och hejar på mig, och jag ser fram emot att alla skidvänner kommer hit. Välkomna till Umeå!

Har snöat in på det här med naglar på senaste tiden som ni kanske har märkt på instagram. Nu är SM-naglarna fixade och matchar snyggt till tävlingskläderna.

Tillbaka

Förlåt för att det var länge sen jag skrev här. Jag kan inte skylla på att jag inte har haft tid att blogga, för jag har rätt gott om tid mellan träningspassen eftersom jag inte läser den kursen som vi har i skolan nu, för att jag ska kunna fokusera på träning och tävling mer. Det känns som att ju mer fritid jag har desto mindre inspiration och lust har jag att blogga. Men det kan även bero på att skidåkningen inte alls har gått särskilt bra och då är det inte heller så kul att skriva och klaga. Men jag ska börja med att skriva om hur dåligt det har varit så kan jag släppa det och se framåt sedan.

Först var Knappen förkyld, sen blev jag förkyld, sen blev Knappen förkyld igen och efter det blev han lite magsjuk. Det var innan jul och vi var i Boden och där var det fint och vintrigt och jag kunde träna som planerat och klarade mig från att smittas (trodde jag). Jag for hem till det icke snöklädda Bergeforsen dagen innan julafton och tränade två pass på julafton varav ett var intervaller på 500meters-slingan på Södra och ett var löpning med icebugs i regnet med mamma, följt av lite motionscykel framför Kalle Anka. Sen blev jag magsjuk och fick inte i mig någon julmat. Det gick över ganska fort och vi bestämde oss för att åka till Vemdalen i mellandagarna. Då blev Louise (brorsans blivande fru) riktigt förkyld och jag ställde in mig på att fly fältet och isolera mig från omvärlden för nu var det nog med skujdomar tyckte jag. Men det blev så att de åkte hem och jag och mamma och pappa for till Vemdalen. Äntligen lite fina förhållanden att träna i tänkte vi, men det var nollgradig och nysnö och omöjligt att få fäste, och jag var seg och sliten och hade mensvärk. Nyår firades i Sundsvall hemma hos Marie-Helen tillsammans med Knappen, Sofie och Andreas. Det var superdupertrevligt, maten var grym, vi spelade ett roligt spel och såg fantastiska enorma fyrverkerier nere i hamnen från balkongen. Sedan dess har det varit grått och regnigt och en Skandinavisk cup i Skellefteå och Piteå med placeringarna 67, 62, 63. Det är inte kul att åka skidor när man knappt kan åka skidor, när det inte är vinter ute och när resultaten är kassa. Jag har för första gången på riktigt övervägt om jag ens borde hålla på...

Men lite snö på marken kan göra underverk för humöret och senaste träningspassen har känts ganska bra men framförallt roligare än på länge!

På yogan i veckan skulle vi tänka på tre saker som vi är tacksamma över, för att man oftast fokuserar på de lilla man inte har i stället för att vara nöjd över allt man har.

• Jag är tacksam över att jag äntligen får bo tillsammans med min stora kärlek och att det fungerar jättebra, det känns som att vi alltid har bott här tillsammans.
• Jag är tacksam över att vintern och kylan äntligen har kommit och att jag har möjlighet att få hålla på med den sport jag älskar med ett enormt stöd från familjen och universitetet.
• Jag är tacksam över att jag snart ska börja skolan igen så jag får lite annat att tänka på och jag tror nästa kurs blir skoj.