Mitt Vasalopp

Jag har klarat av mitt första Vasalopp! Det är jag där till vänster närmast i bild med gul nummerlapp och ett stort leende. Redan har jag börjat längta till nästa år. Vilken häftig upplevelse!

Jag börjar från början. Jag har inte haft optimala förberedelser. Lite småont i armbågar och höftböjare, ett läger med skidgymnasiet onsdag till fredag, lite för lite sömn, lite hispig, nervös och tandvärk. Men tror inte att jag är ensam av att drabbas av "Vasaloppssjukan", jag skrattade gott åt igenkänningsfaktorn.

Största missen i förberedelserna var nog ändå att jag inte fick med mig mina tävlingsskidor ner till Mora. Jag packade redan i måndags, ställde iordning två väskor med tävlingskläder, sportdryck, rillar, termosar mm, och packade prydligt ihop skidfodralet och lämnade det i förrådet så att Knappen kunde lägga in sina skidor där också. Sedan reste jag till Lycksele på tisdag morgon för att jobba, och på fredag kväll hämtade Knappen upp mig med fullpackad bil, och vi fortsatte direkt till Sundsvall för att sova där. Morgonen därpå fortsatte resan ner till Mora, och någonstans vid Hudiksvall upptäckte jag att skidfodralet inte var med. En liten miss i kommunikationen kan man säga. Så resten av resan ägnade vi åt att tjafsa om vems fel det var och det blev en del ringandes för att låna ihop skidor. Jag brukar inte stressa upp mig så mycket, men det kändes inte helt bra att inte ha några skidor med sig på sitt första Vasalopp. Men det är tur att man har kontakter och fantastiska vänner!

Väl framme i Mora lyckades jag seeda upp mig från led 2 till led 1, jag hämtade ut nummerlappen och jag fick med mig 3 par skidor från Sofie och Elin. Vi mötte upp mamma och pappa och sedan drog vi till Sälen för att installera oss där, testa skidor och fixa vallningen. I Sälen mötte vi upp Johan Öberg, och fick med oss 3 par skidor till att testa. Så från 0 par till 6 helt okända par, lite stressande att välja. Som tur var fick jag hjälp att testa av Anders, och vi hittade ett par av Johans stakskidor som kändes fantastiskt bra att staka på. Efter att jag hade stakat Vildmannaloppet i Umeå hade jag bestämt mig för att Vasaloppet kör jag med fästvalla, men dessa skidor fick mig att ändra mig. Inte nog med att Johan lånade ut ett par kungskidor, han fixade vallning OCH hemleverans av skidorna. Så himla snällt! Så pappa snuvades på vallningsjobbet vilket gjorde att vi hade mer tid till att planera och förbereda vätskelangningen. Allt som ska ordnas tar tid och det tar musten ur en. Det var skönt att gå och lägga sig, men svårt att sova.

Så jag stakade alltså de nio milen mellan Sälen och Mora, och jag är grymt nöjd. I första backen var det trångt och kö även fast jag startade i led 1. Resten av loppet flöt på bra. Efter en mil började jag känna av mina armbågar och jag funderade på att jag skulle bryta om det blev konstant sämre men fortsätta om det inte försämrades. Sedan kändes det nästan som att det bara var utför och det var väldigt kul att åka. Efter ungefär halva loppet började magen krampa i uppförsbackarna så jag fick ta det rätt lugnt, låsa armarna och "sätta mig ner" för att undvika kramp. Men på platten fungerade stakningen bra. Jag prioriterade att få i mig energi och stannade till på vissa stationer för att dricka sportdryck, och tog någon gel eller liquid då och då. Det kom alltid nya ryggar om man råkade tappa en, det var skönt att kunna känna det lugnet.

Jag hade aldrig någon aning om hur jag låg till resultatmässigt, som bäst låg jag på 16:e plats. Jag fick massor av glada hejarop "heja tjejen" och jag kände mig oförskämt glad under loppet. När skyltarna började visa ensiffrigt efter Eldris blev jag nästan lite blödig när jag insåg att jag kommer klara det och jag kommer göra det under 5 timmar. Jag stakade på 4.52.52! Jag tror att det var rätt val att staka. Jag tappade lite när det blev brant uppför, men jag tog nog igen det nerför och på platten. Jag tror inte att de som körde med fästvalla hade bra fäste och glid under hela loppet.

Det här var det första långlopp (av 4) den här säsongen när jag inte har väggat på slutet, jag orkade spurta sista kilometerna. Jag såg en tjej inom räckhåll som jag ville slå, tog in lite, men när jag skulle kräma ut det sista på upploppsrakan drog magen ihop sig totalt i kramp. Jag fick stanna upp och ge upp spurtstriden och räta ut magen. Jag blir lättad när krampen ger med sig, jag tar några försiktiga stavtag och samma sak händer igen. Det var bara att glida in de sista 100 metrarna och jag slutade på 18:e plats. Så nöjd! Det enda jag saknade i mål var en stor kram. Det hoppas jag på nästa gång.

Tack alla som har hejat och gratulerat efter loppet
Tack Elin för lånet av skidor och utmärkt langningsservice
Tack Johan för lånet av grymma stakskidor och vallaservice (läs mer om skidorna HÄR)
Tack Anders för hjälp med skidtestning
Tack Knappen, mamma och pappa för support
Tack Malin och Craft för grymt bra boende

SM i rullskidor

I dag är det dags att packa väskan och styra kosan mot Sundsvall och SM-veckan. I morgon är det äntligen dags att få ta på sig nummerlappen igen. Det blir tredje sommaren i rad som jag ska delta i SM i rullskidor, och det börjar bli en väldigt trevlig tradition. Jag gillar rullskidor som tävlingsform dels för att jag är ganska avslappnad och har mindre höga krav på mig själv jämfört med längdskidor som är "huvudgrenen", och dels för att det är snabbt och fartfyllt, mitt i stan med stor publik, och jag har nytta av att vara lång och stark. I år är det dock några nyheter. Dels är teamsprinten utbytt mot ett backrace uppför Södra berget, och dels körs tävlingarna med trögare träningshjul i stället för snabba tävlingshjul. Det känns lite tråkigt, för jag älskar teamsprint som tävlingsform, och jag har inte heller något emot att åka med tävlingshjul, för jag tror att det passar mig rätt bra. Men jag har ju aldrig tävlat på träningshjul så vi får se. Men dessa förändringar gör kanske att fler vill och kan delta i tävlingarna vilket ju är roligt!

 Från SM ifjol i Borås där jag tog brons.

 Jag och Linn vann teamsprinten.

Här tog jag silver 2013 i Halmstad.

Tävlingarna sänds på SVT och så här ser programmet ut:

Fredag

Masstart, fri teknik 

Start kl. 15.00 Damer, 7 varv, 14 km 

Start kl. 16.00 Herrar, 10 varv, 20 km 

Lördag 

Backrace individuell start, ¨klassisk teknik 

Start kl. 11.45 Herrar 7,5 km 

Start kl. 14.00 Damer, 7,5 km

Jag ser väldigt mycket fram emot att komma till Sundsvall, träffa massa vänner, och att tävla! Direkt efter tävlingarna blir det några dagars läger i Sollefteå. Jag är taggad för allt!

Tävlingspremiären

Tävlingssäsongen är äntligen igång! Förra helgen gick den stora tävlingspremiären i Bruksvallarna av stapeln, med Vinterstudion och hela köret. Jag körde 6 km klassiskt på fredagen och klassiskt sprint på söndagen, och stod över 10 km fristil på lördagen för att ladda för sprinten. 

Vistelsen i Bruksvallarna hade inte direkt någon drömstart. Jag tillbringade hela onsdagskvällen på toaletten med matförgiftning. Det var nog en dålig korv som ställde till det. Det är inte kul att vara sjuk bland elitidrottare vill jag lova. Ingen människa vill ju bli smittad av magsjuka, men dagarna före tävling är man riktigt försiktig. Men ingen blev smittad, och jag blev rätt snabbt bättre, så det måste ha varit nått jag ätit. Uppladdningen blev alltså inte optimal, men kände mig ändå pigg och återhämtad för att tävla på fredagen. 

Jag slutade 44:a på fredagens distanslopp, lite närmare täten än förra året, mestadels med en bra känsla under tävlingen, och jag tycker att det är ett godkänt resultat. På sprinten kändes det bra i kvalet där jag blev 24, men det gick tungt i kvarten. Lyckades dåligt med uppvärmningen, hade inte perfekta skidor, och känner att det finns detaljer att slipa på vad gäller material och förberedelser. Jag hade höga förväntningar på sprinten, så jag var väldigt besviken efter tävlingen, men nu är jag bara taggad att göra om och göra rätt nästa gång.

I helgen blir det liten tävling i Arvidsjaur, 8km skate med ganska stort startfällt, och om två helger blir det Sverigecup i Piteå. Det ska bli superkul! Dagarna däremellan ska jag och Knappen tillbringa uppe i Boden och jag hoppas att det finns lite längre skidspår där än våra 750m konstsnö här.

Avslutar med en intervju i Umeå tidning från förra veckan. 

Världscup till helgen och bilder från SM

Nu är jag och Knappen i Stockholm där vi har fått spendera natten hos Andreas och Sofie. Fast de är inte hemma än från sin semester, så vi saknar er men tack för sovplatsen! I morse följde Knappen med mig på en  två timmars löptur, och efter lunchen somnade vi i soffan i någon timme. Det är ganska skönt att göra ingenting faktiskt, och nu regnar det så vi fortsätter nog med det. Snart ska jag vidare hem till mamma och pappa i Bergeforsen och Knappen ska till Finland till sommarstället. Där blir det bröllop i början av Augusti, men jag kommer ner dit senare för jag ska tävla rullskidor i Sollefteå till helgen.

Jättekul att Sverige och just Sollefteå, där jag har bott 4 år under skidgymnasiet, anordnar världscup! Det blir en kort stadssprint på fredagen, klassiskt backrace uppför Hallstaberget på lördag, och skatedistans på rullskidbanan på söndag. Vi kommer bo på hotellet på Hallstaberget som är ganska nyrenoverat och jag har hört att det har blivit riktigt fint där. Jag tror att jag får dit någon typ av hejarklack också vilket alltid är trevligt.

För ungefär 3 veckor sedan var det SM i Borås och då hade jag en väldans fin hejarklack bestående av mamma, pappa, Patrik, Louise, mormor och Lasse. Visar lite bilder från den fina helgen.

 Här åker jag och Linn och turas om att dra för att hålla resten av fältet bakom oss på 15km F. Marika ligger före och henne var det svårt att komma ikapp...

 "Det där, det är mitt barnbarn" tror jag att mormor berättar här för en fuktionär. Lasse är spänd över loppets utvecking.

 Så här glada är man när man vinner silver och brons på SM. Linn drog det längsta strået och spurtade ifrån mig.

 Här kör jag och Linn teamsprint och hon har just växlat över till mig.

SM-guld! Tjoho! En väldigt fokuserad grupp tjejer på pallen måste jag säga..

Toughest!

Den här helgen har varit den bästa på länge! Jag sprang en tävling här i Umeå som heter Toughest och är en 8 km lång hinderbana med 40 hinder. Det var ett fantastiskt roligt och bra arrangemang. Jag hade så fruktansvärt roligt och när jag kom till 7km-skylten ville jag verkligen inte att det bara skulle vara 1 km kvar. Marie-Helen och Kevin var här och hälsade på från Sundsvall och helgen var väldigt lyckad och trevlig på alla sätt och vis. Vädret, maten, umgänget och huvudaktiviteten.. Så här såg tävlingsdagen ut:

Jag startade 11.05 i det andra startledet. Här har jag sprungit ca 3 km genom myrar, över och under hinder och burit stockar och jag kände mig stark i armgången.

Här har jag bara några 100m kvar till målet och har nyss sprungit en straffrunda för att jag ramlade ner från ringarna. Jag sliter av mig mina leriga handskar och misslyckas med de tre sista hindren också.. Fan också!

Här är efter målgång och jag är väldigt kall och smutsig och glad!

 På eftermiddagen startade Kevin och Marre. Kevin var snabbast i sitt startled och här krälar han genom leran i ett av de första hindren.

 Dips walk.

 Marre klarade också dipswalken galant.

 Över ett stort nät...

 ..och vidare till armgången. Jag är riktigt imponerad över Marres insats för alla hinder blir ju så mycket större när man är 145cm. Nej förlåt Marre, 155 ska det ju vara!

 Ni ser ju att det är en bra bit till marken här att hoppa ner!

Och hon fick klättra på ställningarna för att nå upp!

 Sist ut var Knappen som startade 14.25.. över 3 timmar efter mig.

 Det här är någon som har grisat ner sig extra mycket!

 Knappen är född till att ta sig över hinder.

 Redan nere!

 Två steg i taget uppför och tre steg i taget nerför.

 Upp för repet.

 Ja vi tyckte alla att detta var superskoj och vi längtar redan tills nästa år! Då ska jag anmäla mamma också, så det är bäst du börjar träna genast..

Stafett i morgon

Då har SM dragit ingång, och jag har spenderat dagen i TV-soffan framför damernas lopp och sedan i Gammliaskogen för att heja och langa dricka till herrarna. Jag tror att åkarna var nöjda med vätskelangningen, men en gång råkade Tobias få med sig min vante på köpet när jag gav honom flaskan... det var nog lite oväntat!

Det har gått riktigt bra för IFKs åkare, med Linn på en imponerande 5:e plats, Sofie på fin 13:e plats och ett silver i U23-SM!! Den bästa placeringen på herrsidan tog Marcus som kom på 13:e plats. Bra kört teammates! Det var lite tråkigt att inte själv vara med att åka men jag tycker att 4 tävlingsdagar i rad känns som ett lite för tufft program, särskilt när mina favoritdistanser ligger de sista dagarna. Så jag tror att det var rätt beslut att stå över idag.

I morgon är det dags för stafetter och jag åker första sträckan i IFK Umeås andralag. I första laget åker Linn, Sofie och Jonna, och jag åker med Elina och Mimmi. Det är kul att både damerna och herrarna ställer upp med två lag, och jag ser fram emot att få ställa mig på startlinjen.. Håll koll på SVT1 i morgon kl 13 så kanske jag skymtar förbi i spåret. Eller kom och heja fram oss på plats!

SM-veckan drar igång

Idag har jag och Elbert vart och testat skidor och åkt spåren på SM-banorna. Det ser riktigt fint ut! Sanslöst fint! 3,75 km långa, rusktigt breda, och manchesterpistade spår har de fått till och det ligger ett enormt stort arbete bakom. Sjukt bra gjort och tusen tack för det! Det är svårt att fatta att all den här snön har tillverkats och lagts ut på bara några dagar. Att det dessutom är ett fluffigt lager snö på marken och på träden som ramar in SM-veckan gör ju inte saken sämre. Det ska bli riktigt kul att tävla på hemmabanorna och det är spännande att se vad alla andra i den svenska skideliten tycker om arrangemanget. Skönt också att vara på hemmaplan och först och främst slippa en lång resa och dessutom slippa leva i en resväska på ett hotellrum hela veckan.

Så här ser tävlingsprogrammet ut för för skidSM:

Torsdag 16/1: Skiathlon (klassiskt och fristil) 7,5+7,5 km damer och 15+15 km herrar
Fredag 17/1: Stafett fristil 3x5 km damer och 3x1 km herrar
Lördag 18/1: Individuell start klassiskt 10 km damer och 15 km herrar
Söndag 19/1: Sprint fristil 1300 m damer och 1750 m herrar

Jag har planerat att åka tre av fyra distanser; stafett, 10km och sprinten, så jag står alltså över den inledande distansen i morgon. Känslan är bättre än på länge och det skulle vara väldigt skönt med lite framsteg
just nu efter mycket motgångar. Det är kul att åka skidor just nu, och det är ju faktiskt det viktigaste av allt.

Jag ser fram emot att mamma, pappa, mormor och Lasse kommer hit och hejar på mig, och jag ser fram emot att alla skidvänner kommer hit. Välkomna till Umeå!

Har snöat in på det här med naglar på senaste tiden som ni kanske har märkt på instagram. Nu är SM-naglarna fixade och matchar snyggt till tävlingskläderna.

Vintrig uppdatering

Det har inte varit så mycket skidåkning på bloggen de senaste inläggen, så det är på tiden att jag ändrar på det! På Nydala finns det finfina konstsnöspår och natursnön börjar också äntligen att lägga en fin vinterskrud över Umeå. Jag blir glad av snö!

I helgen har jag tävlat i Östersund. Det var sverigecup med två fristilslopp - sprint på lördagen och 10 km på söndagen. Sprinten var betydligt bättre än den i Bruksvallarna, men jag är ändå långt ifrån nöjd med min 20:e placering. Bättre kan jag! Distansen kändes faktiskt riktigt bra, men långa skatelopp är min svagaste gren och motståndet är tufft, så det är många före mig i resultatlistan. Det blev ett bra träningspass med en positiv känsla i kroppen i alla fall. 

Bilder från helgens tävlingar. Här bromsar jag efter målgången i kvartsfinalen.

Den här veckan hade jag verkligen sett fram emot att få åka den skandinaviska cupen i finska Vuokatti, med två klassiska lopp i sprint och 10 km, vilket är favoritdistanserna. Men idag vaknade jag upp med en snorig nästa och hängig kropp, som verkar vilja sätta stopp för det. Bläääää vad tråkigt! Det är så få klassiska sprintar i vinter.

Så det blir väl lite mer julbak och lite pyssel hemma i veckan i stället. Om jag inte lyckas tillfriskna mirakulöst fort vill säga..

Tävlingspremiär

Idag gick tävlingspremiären av stapeln här i Bruksvallarna. Det var en strålande vacker vinterdag med perfekta hårda spår och nästan 100 damer på startlinjen. Känslan under loppet var bra, jag kände att jag kunde trycka på ordentligt och återhämta mig bra i utförsbackarna. Placeringen var inte riktigt lika bra som känslan, jag hamnade ungefär mitt i resultatlistan, men jag är ändå ganska nöjd. Jag hade riktigt roligt, jag hade positiva tankar under loppet och jag är riktigt sugen på att tävla mer. I morgon ska jag stå över loppet på 10 km fristil och sitta och heja i TV-soffan. Sedan ska jag testa lite nya skateskidor och på söndag smäller det, för då är det sprint!

Visst är vår nya tävlingsdräkt snygg?

VM i rullskidor

Jag sitter på Arlanda och väntar på ett försenat plan hem till Umeå. Det ska bli superskönt att komma hem. Nu är ett perfekt tillfälle att summera VM-veckan i Bad Peterstal.

15 km fristil

Distansen var 6 varv på en 2,5km lång bana. Innan tävlingen hade jag varit ganska nervös över några svåra kurvor, men det var inga problem när man väl hade värmt upp några varv på banan. Den här typen av lopp på relativt platta banor är så mycket jobbigare än man kan tro. Det gäller verkligen att jobba hela tiden och det är inga ordentliga utförsbackar att vila i. Att det dessutom var runt 30 grader varmt och stakande sol gjorde också sitt till. Jag blev sjua och är nöjd med mitt lopp. Jag gav allt jag hade och krigade mig verkligen runt de 15 kilometerna.  Sverige hade en framgångsrik dag med tre medaljer, en i varje valör. En riktigt bra start på detta VM!

 Guld till Sara i juniorklassen.

 Silver till min klubbkompis Robin och brons till min före detta klubbkompis Anders.

Sprint

Sprint i rullskidor liknar inte alls sprint i längdskidor.  En sprint på vintern är över 1 km lång medan man på rullskidor åker ca 150-250m. Dessutom är tekniken lite annorlunda, så det är nog inget man är bra på första gången man testar.  Den här sprinten var ca 250m och i svagt motlut och min andra sprint i karriären. I kvalet hade jag 5:e bästa tid och jag slutade även på 5:e plats efter finalerna. Det var riktigt kul, mycket publik, bra stämning och ännu ett svenskt guld till Maria Magnusson!

Teamsprint

På teamsprinten hade vi verkligen chans på medalj, och var taggade till tusen. 3 sträckor var åkte vi på det 1,5km långa varvet. Jag och Maria representerade det svenska laget på damsidan jag åkte första sträckan och min taktik var att ge Maria bästa möjliga utgångsläge för att kunna vinna spurten. Jag kunde åka kontrollerat bakom Ryssland de första två varven och växla över till Maria som också höll andraplatsen. På sista varvet drog jag på allt jag hade kvar och försökte skapa en lucka, men ryskan lyckades hålla min rygg. Jag växlade först och Maria var bara någon decimeter från guldmedaljen på sista varvet. VM silver känns riktigt häftigt! Herrlaget med Robin och Anders tog brons.

Foto: Marin Eckervad

 Backrace

Sista distansen var ett ca 11 km långt klassiskt backrace. Det började med 3 km stakning i svagt motlut och redan där kände jag att jag inte hade mycket tryck i kroppen den här dagen. De föregående tävlingsdagarna började ta ut sin rätt. Jag fick fokusera på att få ett bra träningspass i stället för att tampas om bra placeringar och bra träning fick jag. Det kan inte gå bra jämt.. och jag får jobba lite på uppförsåkningen framöver. Men vi fick ännu en svensk guldmedalj genom överlägsna Sara!

Tack!

Tack till ledare och lagkamrater för en superhärlig vecka, jag har haft jätteroligt! Tack alla som har stöttat och hejat på mig och oss och tack till Elpex för att ni är världens bästa sponsor!

Tävlingsdags

I måndags kväll kom vi fram till VM-orten Bad Peterstal och gårdagen ägnades åt lite backträning, inspektion av banorna, test av rullskidor och invigning. Vi fick inte åka tävlingsbanan för arrangörerna kunde inte stänga av trafiken, så vi åkte runt med bil och joggade runt och det verkar vara en del tvära och kluriga kurvor längs banan. Jag är ganska nervös men jag tror det släpper när man har fått prova på banan några varv. Starten idag går vid 16-tiden.

Så här ser veckans program ut:

Onsdag: 15 km fristil 16:10
Torsdag: Sprint fristil 17:30
Fredag: Tävlingsfri dag
Lördag: Teamsprint fristil 14:30
Söndag: Uppförsrace 11 km klassiskt 10:00

Uppdateringar från tävlingarna kommer regelbundet på skidor.com.

VM och halsfluss

Jag har som rubriken avslöjar både bra och dåliga nyheter. Den första nyheten är riktigt bra - jag har nämligen blivit uttagen att representera Sverige i VM i Rullskidor den 4-8 September i Tyska Bad Peterstal. Det känns riktigt inspirerande och spännande att få vara med om ett riktigt VM! Superkul! Den tråkiga nyheten däremot är att jag har haft en ordentlig halsfluss som har gjort att jag har varit sängliggande och febrig några dagar. Feber tär riktigt mycket på kroppen, och är ju långt ifrån den bästa uppladdningen jag hade önskat, men det är inte mycket att göra åt det. Med en penicillinkur, febernedsättande och vila känner jag inte av halsen alls nu, jag har kunnat promenera och vart ute i finvädret, och det kliar verkligen i kroppen att få ta på sig rullskidorna och påbörja uppladdningen. Jag har några dagar kvar på penicillinet, så jag ska vila någon dag extra från träning och sedan börja träna förnuftigt så att jag inte åker dit igen. Jag har gjort ett bra jobb med träningen i sommar så jag känner mig inte stressad. Jag gör mitt bästa och hoppas att det räcker riktigt långt!

Här kan ni läsa mer om tävlingarna, förvisso på tyska, men antingen så kan man tyska (som min mormor) eller så kan man gissa (som jag), eller så översätter man med google translate. Här kan man bland annat se filmer och kartor på banorna.

En summering av världscupsdebuten

Vi var en trupp på fyra åkare som representerade Sverige i Ryssland. Här är vi på invigningen.

 Maria, Jag, Jocke och Sara.

 Innan starten på den första tävlingen kontrollerades hjulens diameter.

 15 km skate med individuell start kändes helt okej och jag åkte om åkarna som startade framför mig i startfältet.

 Jag slutade på nionde plats, 1.20 efter segraren. Det var svårt att hålla uppe hög fart på en så platt bana helt själv. Jag är ganska nöjd med debuten.

 Nästa dag var det 150 m sprint. Om varvlopp med individuell start på platten känns som en ovan tävlingsform var det inget mot sprinten. I kvalet blev jag 10:a och fick möta nummer 7 i åttondelsfinalen. Det blev fotofinnish som jag tyvärr förlorade.

 Sara vann den första distansen!

 Killarna kramades lite.

 Maria vann kvalet på sprinten och slutade på andra plats!

 Sista dagen var det teamsprint. Jag fick åka tillsammans med en vitryska och Maria och Sara åkte för Sverige.

Jag är nöjd med min insats på teamsprinten, jag fick starta en bit bak i fältet och lyckades varje varv plocka placeringar och växla bland de tre första. Riktigt bra träning på att växla tempo och köra om.

 En konstig byggnad bredvid hotellet. Kan ni gissa vad det är?