Flyt

Den här sommaren och början av hösten har gått bra. Träningsmässigt bra alltså, och när träningen flyter på är jag glad också. Jag har haft en kontinuitet, ständig utveckling och tro på mig själv och mitt upplägg. Jag vågar mer än någonsin lyssna på kroppen och gå min egen väg. Idag när jag var ute och stakade impulser kändes det så himla bra och jag njöt verkligen av att träna. Då, för första gången på väldigt länge, kände jag på riktigt en längtan efter snö, vinter, skidåkning och tävling. En längtan utan ångest inför tävlingsresultat. Förra hösten ville jag så gärna längta så där på riktigt, jag försökte peppa mig själv, men glädjen fanns inte där alls på samma sätt som vanligt. Vintern var dålig både snömässigt och resultatmässigt. Men efter det har jag kommit back on track och känner mig starkare än på väldigt länge, kanske starkare än någonsin. Så det var en efterlängtad känsla, den där spontana glädjen och suget efter snö.

I veckan har jag träffat min idrottspsykolog och vi utvärderade hur sommaren har känts. Han sa att det var stor skillnad på både mitt humör och på hur stolt min hållning är nu jämfört med i våras när jag var riktigt nere på grund av resultaten och känslan i kroppen. Jag har jobbat ganska mycket med det mentala. Den där träningen som för många nog känns lite flummig, för man har egentligen ingen aning riktigt hur man ska träna. Hur gör man ett träningsupplägg där?( Jag kan berätta mer om hur jag har tränat mentalt i ett annat inlägg om ni vill.) I veckan har jag också haft utvärderingssamtal med Stefan, och då går vi mer på siffror än känslor. Steptester, hopptester, vilopulser, testrace, maxtest, styrketester, träningstid, antal pass, snittpulser.. och så vidare. Allt för att se vid vilken belastning och av vilka träningsformer jag utvecklas mest optimalt. Den där bilden ser säker väldigt rörig ut för er, men får mig att se saker jag inte har tänkt på tidigare. Det är kul att ha koll och vara lite noga och nördig.

Finfrukost - Overnight Oatmeal

Frukosten är dagens viktigaste mål, för då gäller det att fylla på kolhydratdepåerna som har blivit tömda efter en natts fasta. Är alltid sjukt hungrig när jag vaknar, och har aldrig förstått hur man kan hoppa över det målet..Jag är lyckligt lottad och blir ofta bjuden på frukost av Knappen som går upp lite före mig när han jobbar. Oftast blir det gröt, en äggmacka och en smörgås med keso, egenodlade groddar och en skinkskiva. Men just nu är vi inne i en period med overnight oatmeal. Perfekt för den morgontrötta, för det är bara att plocka fram ur kylskåpet och äta. Det känns som en lite somrig frukost eftersom den är kall. Jag åt detta mycket när jag var i USA, där var det alltid sommar. Brukar också förbereda det på kvällen innan om jag ska träna ett tidigt pass före skolan så jag kommer ut fort. Nu till receptet:

Häll 1 dl havregryn i en skål/ett glas/en kopp (det är mysigt att äta ur en kopp på nå vis). Häll på russin, kanel, pumpakärnor, valnötter och lite blåbär från frysen. Häll över mjölk så att det nästan täcker, rör runt lite, och ställ in i kylen. Nästa morgon har havregrynen sugit åt sig lite av mjölken. Jag tycker det är gott! Prova med kokos, mango, linfrön och andra nötter och bär för variation.

Läger med IFK

Vill först börja med att tacka er för alla fina kommentarer och hälsningar efter mitt förra inlägg. Jag tyckte själv att det var skönt att skriva det där inlägget. Det är ju ofta så att man inte inser hur mycket vissa saker betyder förrns man inte har det och kan ta det för givet längre. Nu har jag sagt hejdå till huset, älven, skidstadion, skolan och träningsrundorna. Allt finns ju såklart kvar, jag kommer bara inte vara där lika ofta. Men det viktigaste är ju att de som bor i huset finns kvar och inte är längre än ett telefonsamtal eller skypesamtal bort.

I helgen har vi haft läger med klubben här i Umeå. I fredags körde vi intervaller i Rödtjärn. Ett riktigt tufft och roligt pass. I lördags körde vi ett 4 timmars crosspass med 2.30 rullskidor skate och 1.30 löpning, och på eftermiddagen lyssnade vi på en kostföreläsning med Kurt Bergh. Igår sprang vi stafetten Umeälvsloppet där vi tog hem segern i både herrklassen och mixklassen (med 4 tjejer och en kille!). Det var en härlig solig dag och ett bra arrangemang. På kvällen var det styrketräning på schemat för oss som var kvar i Umeå. Jag tyckte helgen var riktigt trevlig med bra stämning och alla verkar starka och taggade inför vinterns tävlingar.

Vinnarna i mixlaget. Jag, Linn, Linda, Sofie och Simon i bakgrunden.

 Segrarna i herrklassen i bakre raden (David, Erik, Johan, Tobias och Robin) och damsegrarna framför, även dem från IFK Umeå (men inte skidåkare).

Idag börjar jag skolan igen. Jag ska börja på magiserprogrammet i idrottsmedicin i år samtidigt som jag ska göra färdigt några kurser för att bli färdig med min kandidatexamen. Jag kommer läsa i 50% studietakt i år och resten av tiden blir det träning och tävling. Kursen som börjar idag heter Vetenskaplig teori, metod och etik, eller något liknande. Till helgen blir det läger här i Umeå igen, den här gången med elitskidcentrum. Det blir kul att träffa alla igen!