Jag har alltså lämnat den underbara våren i Östersund och börjat jobba hemma i Bergeforsen. Mina arbetsuppgifter på lab är att tvätta, mäta och väga små små tallar och granar. "Ungefär som med bebisar?" tänker ni kanske. Mja, inte riktigt. Vi maler träden till pulver och sedan häller vi syra och kokar dem innan vi analyserar och ser hur mycket järn, koppar, magnesium och andra ämnen de innehåller. Inte riktigt som med bäbisar.. Det blir 3 veckors slit och sen är jag fri och ska bara träna som en tok. Det känns ganska lyxigt att "bara" träna i stället för att först jobba 8 timmar och sen träna 2-3 timmar på det. Jag har vart depp för att jag var tvungen att lämna järngänget på Odenslingan och för att jag inte kommer tillbaka till Östersund nu på ett bra tag. Men nu har jag lyckats klättra upp ur svackan lätt som en plätt och insett att jag måste fortsätta njuta av varje minut. Det är härligt att tänka så. Härligare än att sakna någonting som redan har varit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar