Teamsprint i herrklassen

Igår var det dags att åka sprintstafett på SM i Halmstad. Jag hade tjatat på Linn och några av juniortjejerna i klubben om att jag ville ha en lagkamrat på stafetten, men ingen av dem hade möjlighet att åka. Då frågade jag Robin om inte vi kunde köra tillsammans i herrklassen. Det tyckte han lät bra när vi ändå var i Halmstad var det ju roligt att köra och ett riktigt bra träningspass om inte annat. Efter lördagens silvermedalj var jag uppe i varv på kvällen och otroligt laddad och nervös inför att tävla mot killarna. Jag pratade med TV kommentatorerna innan loppet och sa att jag hade haft svårt att somna kvällen innan. De verkade tycka att det fungerade bra för mig att tävla utan sömn.

Vårat mål var först och främst att gå till final. I semifinalen var vi sju lag i varje heat och 10 lag gick vidare. Blev vi topp 3 skulle vi vara helt säkra på finalplatsen. Taktiken var att hålla en hög jämn fart för att få en bra tid och ha möjlighet att gå vidare på tid. Eftersom jag åkte sista sträckan  räknade vi inte med att jag skulle kunna spurtslå grabbarna. Vi hamnade på tredje plats ganska snabbt och luckan bakom oss växte fort. Så det var bara att ta sig runt och bevaka placeringen och spara på krutet. I finalen visste vi att det skulle bli tuffare körning, men vårt självförtroende var på topp och  vi var redo att ge allt. Jag tyckte jag kunde bita i bra men jag tappade 11 sekunder på första varvet och tappar man ryggen så får man slita betydligt mer än om man ligger med i klungan så det blev tufft för både Robin och mig. Vi slutade på 8:e plats och är nöjda med det. 

 Jag hade grymt roligt. Publiken var grym, arrangemanget var riktigt bra och det var kul att få uppmärksamhet som "hon som tävlar med killarna".

 Damklassen körde samtidigt som vi, med bara två lag som deltog. Det hade blivit en medalj till om jag hade ställt upp där.

Emelie Cedervärn och Hanna Falk från Ulricehamn tog guld!